fredag 1 april 2011

Boxarn!

Igårkväll åkte vi in med Talle och tränade dressyr för Hanna igen. Det gick sisådär, i början älgade han på, sen började han så smått jobba. Det va smockat i ridhuset så det va lite bökigt :P Efter en skrittpaus var tanken att vi skulle rida igenom LC:1, men formen gick förlorad och Talle nonchade mej.
Hanna satt upp och red honom en stund och det blev uppenbart att jag är alldeles för mjäkig och måste ha bättre stöd på yttertygeln. Sista stunden satt jag upp igen och efter lite bök blev det lite av en aha-upplevelse dom sista varven! Vi fick avsluta mastodontpasset i en trevlig form med bra stöd på yttertygeln ;)

Jag anmälde mej till den lokala dressyrträningen i Skellefteå igår innan träningen, och när vi kom hem ville jag inget hellre än att stryka mej. Idag är jag dock på bättre tankar, målet med tävlingen är att se och lära utan krav. Jag har ju aldrig tävlat på riktigt förut så att fara på första tävlingen med en snäll och välutbildad gammgubbe är ju perfekt :) Det spelar ingen roll om vi får 10%, vem bryr sej ;)

Nu är jag mer taggad än nånsin på nästa dressyrträning, jag vill forska vidare i det jag lärde mej igår och hemma går det ju knappt att rida nu! Asfalt efter vägen och djupsnö i skogen..

Talle och Puro är verkligen varandras motsatser, så det är jättenyttigt för mej att rida en annan typ av häst som inte är som Purjan. Han är ju megakänslig, lite fladdrig och blir lätt springig.

Talle är bufflig i stallet och det går mej på nerverna. Det är inget stort problem, men igår när jag skulle tränsa knockade han mej rätt på näsan. Det kändes! Det blev inget blodvite, men det kändes som att det bara va ogjort att näsan skulle gå av :P Han är urtrevlig i all annan hantering, men just i stallet nyttjar han sitt XF-huvud till fullo, till sina mattars förtret..

Pipkin blev äntligen vaccinerad igår, tredje gången gillt så att säga. Han skötte sej som vanligt med bravur och fick en godis som beröm av den snälla veterinären. Pip fick väga sej och nu väger han hela 14 kg! Enligt den där larviga rasstandarden ska tibbe-hannar väga cirkus 13 kg, men enligt veterinären som gjorde en hullbedömning är han fortfarande inom det acceptabla. Fast hon var noga med att påpeka att han inte får gå upp mer, då blir han tjock. Min lilla lurvhög, han som alltid varit lite tunn har nästan blivit knubbig! Vi skyller på kastreringen ;)

Pip när han va en galen liten valp :)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar