Trögt

Just nu är det tråkigt och segt i stallet för vår del. Vi väntar fortfarande på försäkringsbolaget och det är ren tortyr att bara gå och vänta och känna den här ångesten varje dag.

Blanko fick sej en känga av Olle för ett par dagar sen och på grund av brodden blev han svullen och öm. Nu går det åt rätt håll, svullnaden är i stort sett borta och det är bara en liten bula kvar just vid såret. Han får vila tills dess att han är helt torr igen och därefter blir det ett par veckors igångsättning.

Det jag är lite orolig för är att det ska bli samma grej som med Musse. När han fick en broddspark va han svullen länge och det visade sej att det slagits loss en liten, liten benflisa från griffelbenet, som ett musbett enligt veterinären. Nu va det ingen fara, han blev helt återställd och behövde inte opereras, men det tog lång tid.

Mamma vill rycka bakskorna på Olle så fort underlaget blir bättre och jag börjar väl känna att det nog är en bra idé. Fast jag är så rädd för att det ska bli så halkigt för honom. Kan man gå barfota på vintern?

Julen har dock varit riktigt bra, vi firade allihopen hemma hos oss. Både min släkt och Rogers. Sjukt mysigt och trevligt :)

Livet är orättvist

Usch vilken jobbig tid det är nu. Olle är utdömd och nu väntar vi bara på försäkringsbolaget. Känns helt absurt, hästen är ju bara 7 år och så glad och fin. Det är så orättvist, han är så ung och nyfiken på livet och så ska det bli såhär. Varför just han?

Blanko kommer att blir helt förstörd, han som inte ens vill va inne i stallet själv utan sin älskade Olle.

Det har ju visat sej att Olles hälta inte alls beror på kotledsinflammationer utan på en aktiv hovbroskförbening. Det är relativt vanligt med HBF, framförallt på kallblodiga raser, men dom allra flesta får aldrig några problem av det. Tyvärr tillhör Olle den gruppen som får väldigt ont och inte blir hjälpta av rätt verkning och överrullningsskor. Vi har gjort allt vi kan.

Det är så jäkla synd om hästen, det va inte såhär det skulle bli.