Allt ska bli bra

Min tanke igår va att rida igenom msv c1 och träna vidare på enkla byten, men ridhuset va bokat och det börjar bli riktigt hårt i backen ute. Så det fick istället bli en skrittur i skogen och sen en snabb sväng på ridbanan bara för att känna att hjälperna fungerade. Blanko va jättefin, så det kändes tråkigt att inte kunna rida ordentligt. Men men. Skönt att känna att vi pratar samma språk nu och att pålle är helt med på noterna.

Hösten i all ära, men det är tragiskt att det är så länge kvar till nästa sommar! Tror jag pållarna håller med om också :)

Parkeringen och sandtaget som gud glömde

Ikväll ska vi se ännu en skräckfilm innan älskling far till jobbet. (Ja, jag är filmnörd och älskar skräckfilmer i synnerhet.) Ikväll blir det Vittra, en svensk skräckis om... vildvittror eller nåt liknande :) Blir nog fantastiskt. Håller den Död Snö-kvalité dör jag av lycka.

Hur som helst. Blanko fick sej en tur i skogen efter att jag slutat jobbet. Parkeringen är lika läskig idag som den va i maj så varje gång man går förbi där måste man spänna sej, fnorka och va jäääävligt beredd. Sandtaget i skogen har exakt samma inverkan på herr Blanko och jag kan för mitt liv inte fatta varför. Idag hade vi dock tur, när det va som läskigast vid sandtaget dök Sara och Sarkof upp och räddade oss. Prins Blanko kunde slappna av när han fick slå följe på Sarkof.. Det är lustigt det där, han är hur cool som helst överallt förutom på just dom två platserna. Fjanthäst!

MuskelBlanko

Blanko visade sej på styva linan i torsdags när vi red för Rebecka! Vi fortsatte jobba med delar ur MSV C:1 och det kändes tydligt att Blanko blir allt starkare eftersom. Travprogrammet kändes bra, förutom att jag krånglade till öppnorna nåt alldeles otroligt. Det blev en massa vingel på grund av konstiga överkompenseringar från mej, men till slut fick vi till dom. Fast jag vill gärna skylla på att vi inte red efter väggen, "långsidorna" va tvärs över stora ridbanan ;) Slutorna fixade vi däremot bra.

I galopprogrammet kändes Blanko riktigt häftig! Nu orkar han gå i en lite mer samlad form övningen igenom vilket gjorde allt så mycket enklare. Förra gången vi tränade det här kändes det väldigt trångt och lite bökigt, men nu hade vi mycket mer plats över. Om ni förstår hur jag menar :)
Vi red enkla byten på serpentinbågarna, något som jag inte tränat med Blanko tidigare. Det gick över förväntan, pålle va helt med på noterna! Största problemet va att både jag och hästen blev lite för eggade och övergjorde allting. Jag förberedde för mycket vilket fick Blanko att nästan explodera av pepp och rätt snart va han så överambitiös att han inte hann lyssna riktigt på vad jag ville. Han visste att han skulle galoppera men hade inte tid att ta reda på vilken galopp han skulle ta, höger eller vänster... Rebeckas råd va att när vi kör fast så där och det blir lite pannkaka så ska vi bara ta ett varv i trav istället, för att lugna ner oss och få tankarna på annat håll. Men han känns jäkligt frän när han blir sådär, Blanko vill så mycket! 

Planen för den allra närmaste framtiden är att rida C:1an på klubbisen nu i slutet av oktober, för att få träna på att va innanför staketet. Och såklart för att få en domares utlåtande. Blir nog kul! Om inte annat så får ju publiken nånting kul att skratta åt :)

Ollegulls status är som den varit, och vi spekulerar en hel del i vad som kan vara orsaken till hältan. Det känns ju inte så kul att den är så diffus, skulle varit mycket enklare om vi visste exakt vad det var och varför. Men han är nöjd ändå och sköter sej riktigt bra trots att han i stort sett vilar helt och hållet. Så vuxen och duktig Olle börjar bli! På två veckor är det dags för återbesök igen så det är väl bara att avvakta tills dess..

Pippo vill inte alltid sitta still på kort :) Det är för roligt att springa och busa i höstlöven!

När helvetet kom till byn

Idag var jag och Blanko så sjövilda att vi faktiskt hoppade. Oh. My. God. Och högt dessutom. Mamma, som fungerade som bomkalle, bara höjde, höjde och höjde. Vi slutade på hela 40 cm över backen! Blanko va supereggad och blev väldigt stark stundvis. Men jag red inte hela tiden, oftast höll jag på att skratta ihjäl mej (av det faktumet att jag fortfarande levde, även efter hindret). Så utan fungerande pilot passar hästen på att busa :) Men han skötte sina kort rätt, så nu är det mycket möjligt att vi hoppar lite nu och då i framtiden!

Olle va på sitt återbesök idag och det gick halverst. Under longeringen visade han lite hälta i höger varv men va ren på böjprovet. Det är så jäkla jobbigt att inte veta riktigt vad det beror på. Nu ska han äta metacam ett par dar och skrittas under ryttare fram till nästa återbesök. Då måste han vara fräsch, det bara är så.
Vi provade att väga Olle på kliniken och för det första måste jag ge honom en massa beröm som överhuvudtaget vågade gå in i det trånga utrymmet. Det va ju tametusan smalare än i hästfinkan! Men resultatet va kanske inte så önskvärt. 700 kg kärlek. Veterinären tyckte inte att han behöver väga fullt så mycket. Så nu, till Olles förtret, är höet lite ransonerat.

Favoritleken i hagen är “rycka-i-grimman”. För ett par veckor sen va dom helt galna och det gick bokstavligen talat en grimma om dagen. Så nu är det grimförbud i hagen, muhahahaha…