Sadelkammaren lider av svår schabrakbrist

Som många andra blev även jag eggad när nya Höökskatalogen damp ner på hallmattan. (Förövrigt fick jag två, tryckte dom upp för många eller?)

 

Skimmel-Olle hade ju blivit skitsnygg i turkos! Det blir definitivt en beställning. Talle skulle bli tjusig i det gröna också ju.. Och matchande benlindor såklart :D

I övrigt måste jag säga att det ska bli ruskigt skönt att inte ha eget stall nästa vinter. Planen är att pållarna ska stå på surf så snart som möjligt, men det är tidigast i höst som det kan bli aktuellt. Eget stall är helt överskattat, särskilt om man aldrig har velat ha ett. Eller knappt har nåt som är tjänligt som ridbana. Usch. Ibland är det riktigt svårt att hålla motivationen uppe, men nu finns det ju nåt att se fram emot ialf! :)

Nä, nu ska jag sluta va bitter och slita mej från datorn, jobbet kallar kl 07 imornbitti. En timmes sovmorgon, woho!

Herr Olsson

Olle va jetepigg idag och det va skitakul att skygga och ha sej under ridturen! Det där med att jobba avslappnat och vila på steget är bara löjligt och jetetråkigt...
Puro va också med på turen, men gammal och klok som han är smittades han inte av Olles glada humör.

På tal om det. Puro blir 13 i år! 13!! Gammhäst, han va 6 år när vi köpte honom.. Känns som att det va igår vi skenade runt vägarna i Anumark och låg i yttervarv på dressyrlektionen på nurf och varvade dom andra, varv på varv... Att den tokiga travaren skulle bli en trevlig ridhäst kändes halvt omöjligt :P

Musse skulle ha blivit 28 i år. Tänk att det va 11 år sen vi köpte honom... Gosh, vad jag har blivit gammal. Alla har blivit så gamla! Förutom Olle, han är bara 6 år... 

skokräm över frysmärkningen hade inte hjälpt

Talle mår kanoners sen pärsen i söndags, skönt att det gick bra!

Puro och jag hoppade ju i söndags, och jag tror knappast att nån behövde fundera på om han är en travhäst eller inte.
Det va JETEKUL att hoppa och springa JETEFORT! Över linjen med fyra små räcken med två galoppsprång emellan tog vi nog nån form av hastighetsrekord. I vanliga fall är Puro avvaktande och jag behöver snarare trycka på litegrann.
Men inte i söndags inte.
Han ökade hela tiden och svarade inte alls på mina förhållningar.
Hela passet gick åt till att försöka få ner tempot ordentligt, men utan bryska avbrott till slängtrav.
Det är riktigt klurigt ibland. När Puro är på sånt humör galopperar han flackt och jättefort, gör jag en ordentlig förhållning slår han om till slängtrav utan att ta ner tempot. Man måste va lite försiktig och mer föreslå en temposänkning istället för att kräva en.

Sommaren -10

Men, jag ska inte va orättvis. Puro avslutade riktigt starkt! Sista övningen bestod av en liten bana, ett räcke, linjen och sist en oxer. Nånting hände, helt plötsligt va han sej själv igen och gick klockrent! Det va som att sitta på en "riktig" ridhäst! Räcket och oxern låg på 90-1m och Purjan fick med sej ryggen ordentligt i sprången. Duktiga, duktiga häst :D Han behövde nog bara springa av sej lite...

Jag har longerat Olle idag och igår, mest för att träna lite grundläggande lydnad. Igår va han som en treårig unge, "JAG VILL INTE KUTA RUNT DEJ, JAG VILL NER TILL HAGEN!!". Efter en stunds krångel vann jag och han blev världens lydigaste Olle, ever. 
Idag va han världens lydigaste Olle hela tiden, och fick en extra puss på mulen. Han har sina dagar, som alla andra :)

Hästar över 165 cm har rull-förbud

Huga, dagen började med en hjärtattack!
Vi hittade Talle upp och ner i hagen, med alla fyra i vädret. Han hade rullat fast i snön och tog sej inte upp. Det blev riktigt läskigt, han andades jättetungt och darrade. I panik skottade vi runt honom, klippte loss snören och gjordar på täcket, försökte gunga upp honom men inget funkade.
Som tur va kom bästa grannarna och hjälpte oss, och medan jag står och pratar med veterinären i mobilen lyckades dom andra rulla runt Talle med hjälp av longerlinan.

Det märktes att han va rejält vimmelkantig när han väl kunde resa sej, stackarn. Han vinglade lite och va allmänt nervös och småskraj.. Tack och lov blev han sej själv igen ganska fort :)

Det här har hänt två gånger tidigare, fast då har det varit betydligt enklare att få upp honom. Talle måste ha lättare för att rulla fast än andra, eller så ger han upp direkt. Det måste va en enorm belastning på hjärtat och lungorna att ligga sådär, med tanke på hur han lät trodde vi knappt att han fick luft alls!

Tack Charlotte, Monica och Tony för hjälpen! 

Alla klarade sej helskinnade från det där. Nu är även volvon hel igen, lagomt till EFTER seriedressyren. Sjukt surt!

Men, ikväll blir det hoppning för mister Puro, kul kul!

Traktorn dog

Jag fick äran att rida första turen på Talle idag! Jag och Nathalie for ut en sväng och det gick kanoners.
Å vad kul att rida T igen! Han är så härlig, och jag tycker att vi kompar ännu bättre ihop nu. Det har jag nog Anna att tacka för, lektionerna har verkligen gett mycket för min sits och inverkan!

Volvopuckot är extra dryg just nu. Batteriet som inte håller för nånting nu när det är kallt skulle bytas idag. Det gick bra att få ut det gamla, men att skruva fast det nya va i stort sett omöjligt. Nu står aset där, utan batteri och är såklart stendöd. Usch, hade jag inte varit beroende av bilen hade jag skrotat skiten och aldrig mer köpt en ny.
Men jag är inte bitter...

Det här medför att det inte går att ta sej iväg till seriedressyren imorn. Med lite tur är det fixat till imorn em, så Olle får ramla runt lite i ridhuset efter tävlingarna och Puro får hoppa på kvällen...

OBS! Bilden är ett montage. (För att citera VK)

Wiho!

Nu är Talle hemma :)

Efter 4 år i samma fick Puro byta box. Det verkade inte va så uppskattat!

Puro har blivit ouppfostrad. Förut stod han alltid och väntade snällt vid grinden på sin tur på kvällen. Sen ett par veckor tillbaka har han fått börja gå in själv, utan att bli ledd. Det funkar ypperligt! Enda problemet nu är att det inte går att ta in Olle utan att Puro följer med. Han är som en ål, glider bara förbi utan att man hinner reagera...
På kvällen går han alltid in i stallet, men på dan är det roligare att utforska gården... Jaja, vi har ju skapat det här monstret helt på egen hand!

ät gul snö, det kan vara öl

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag ville ha snö. Kul att det blev så, men det räcker nu, tack.
Vi tog oss inte iväg på träningen ikväll, halvt oplogade vägar och fallande lapphandskar gjorde att jag fegade ur. Men, skam den som ger sej, på lördag gör vi ett nytt försök!

Istället för att rida ut och möta 700 snöslungor "rastade" jag Olle på banan med longerlinan. Han va duktig, kommandona börjar sitta som dom ska! Jämt, i all hantering försöker jag va noga med att "ptroo" alltid betyder halt, "wooo" sakta av och "ssss" betyder trav. Känns som en bra grej, och alla våra hästar får lära sej det där.
Jag försökte lära vår gamla häst Musse att "bordslampa" betydde galopp, men det satte sej aldrig. Han va för smart, den gamla räven :)

Nostalgitrippade och kollade igenom gamla bilder på datorn. Den här är från sommaren -09 när det bara va blodingar som gällde! Speedy, Musse och Puro. Fina, fina varmblodstravare. Speedy såldes och Musse blev för gammal för att orka med. Men Purjan är som bekant kvar :)

 

Son of Mustard, eller Musse som han alltid kallades. Den bästa! 8 år fick vi tillsammans och under den tiden va han mitt allt. Idag är han facit på hur en häst ska va. "Han påminner lite om Musse" är det bästa betyget en häst kan få! 

Hittade också en gammal bild på Pippo. Full rulle va det som gällde när vovvsing bara va ett par månader gammal. Som om det har förändrats... ;)

För att återgå till saken. Det verkar som att vi hämtar hem Talle redan imornkväll. Vi ber till snögudarna och ser fram emot att få hem den stora klunsen :) 

TalleBanan

Det är nog för att tidigt att skriva om det, men det verkar som att fina Talle kommer hem i helgen! Riktigt, riktigt roligt :) Tur att man har glömt hur mycket jobb det är med tre hästar...

Insomnia

Bilden är lånad härifrån! 

Det känns verkligen som att jag håller på att bli gammal. Förut gick det kanoners att ställa om dygnet från natt till dag hur som helst, men nu är det nästan omöjligt. Det är inte riktigt ok att vakna och va jättepigg halv 4 när man inte börjar jobba förrän kl 7!

Men men.

Igår va tanken ett vi skulle åka in med O till surf så jag skulle få rida igenom LC:2an. Det blev inte riktigt så.
Hittills har O fått ha med sej P varje gång vi ska nånstans och då har han gått direkt in i finkan och allt har vart lugnt och städat. Nu sen snön kom vågar jag inte ha två hästar i släpet (volvon är inte historiens bästa dragbil direkt..) så därför har O fått börja åka själv.
Det har gått bra, men känslan har varit att han krånglat lite mer för varje gång.
Igår va han inte alls på hugget och kom snabbt på hur han kunde smita ut på sidan. Det gjorde att jag tappade grimskaftet och han sprang glatt ner till hagen.
Nu såhär i efterhand är det lätt att bara minnas krånglet, men faktum är att inom loppet av 45 min hade vi lastat honom två gånger, stängt bommen och allt. Jag har svårt att tro att det här kommer bli ett problem, han behöver mer rutin på att åka ensam och sen vet man ju inte, han testar oss nog lite också. Väl inne i släpet står han lugnt och stilla och verkar inte alls särskilt stressad.

Lastträning är temat för veckan, för på torsdag ska vi rida för Anna och på söndag är det den stora tävlingsdebuten. Då ska vi rida LC:2 inom ett dressyrstaket inför lite publik! Oj oj oj :)

Hur som haver blev det aldrig aktuellt att åka igår, efter typ 5 min med tändningen på va bilen stendöd. Ett nytt batteri är inköpt och sitter förhoppningsvis i volvopuckot ikväll!

Nä, nu kanske det går att powernapa lite, blir en väldigt lång dag annars..