Olle har känts fin hela förra veckan. Vi har ridit lite programridning och så eftersom det var en klubbtävling i lördags. Däremot har han varit helt knäpp ute, när jag har tömkört honom. Olle blir så stressad och känner sej så ensam ute att det tog nästan en kvart innan vi kom in på ridbanan. Han bara stegrade och kastade sej.
Ute-problemen tänker vi ta tag i när Talle kommer (bara en månad kvar nu!). Får bara Olle en hagkompis att känna sej trygg med och busa med blir han nog som vanligt igen.
Det gick inte alls bra i lördags! Eftersom framridningen va ute hann Olle jaga upp sej ordentligt innan vi kunde gå in i ridhuset. Väl där inne kändes han spänd och mamma tyckte att han inte såg helt taktmässig ut. Domaren sa också till om det efter att vi avslutat programmet. Hon sa att hon hade sett att han såg lite ofräsch ut på rakt spår. Därför hade hon kollat extra noga på böjda spår, men hade inte kunnat se nåt konstigt då. Hon kunde inte avgöra om det var för att han va så spänd eller om han känner av något. Det kan inte jag heller. För mej kändes han spänd och han gick med "handbromsen i".
Det är jättesvårt att veta.
Det verkar inte vara något specifikt ben som gör ont utan jag har börjat oroa mej för att det sitter i ryggen.
Imorgon bitti har vi en tid på ATG, Olle ska få gå igenom en ordenligt hältutredning. Det känns bra att åka in direkt, så vi vet hur det är fatt med Ollesnutt.
Idag blev Olle omskodd och jag är helt överlycklig över att ha en så bra hovslagare som Johan! Han är så duktig med hästar. Min knäppa unghäst som bråkat en hel del med hovslagaren har blivit supersnäll och står nästan som ett ljus hela tiden. Fast Olle är ju knappast en unghäst längre, hela 7 år har han ju hunnit bli :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar