fredag 2 september 2011

Bus!

Idag red jag och Natalie ut i skogen med Purjan och Talleban. Det blev en rolig tur, lite busgalopp och hästarna va pigga och glada! Jag red Puro och hade fokus på en lång och låg form hela turen. I trav gick det skapligt, skritten va sisådär men galoppen blev bara flamsig. Men vadårå, P hade kul och jag också för den delen :) Talle va också på hugget, "fluffgaloppen" kom fram och han såg nöjd ut!

Olle fick på sej repgrimman idag och vi tränade på att backa, flytta bakdelen och framdelen. Han är snabblärd nanting! Det va bara andra gången som jag ville att han skulle rygga bara jag viftade på pekfingret och han hajade direkt! Att flytta baken (och korsa) va lite knepigare, men smart som han är förstod han till slut vad jag ville så jag prövade att göra det på lite längre avstånd. Det gick väl halverst men va klart godkänt för att va första gången!
Vi ska nöta lite till och sen ska jag börja skicka honom. Målet är att Olle ska bli lika väluppfostrad som Puro ;) Och inte att förglömma, jag vill kunna skicka in honom i transporten. Det kommer nog att gå som smort!

Talle är jäkligt vass när det gäller nh. Han blir kusligt lyhörd när repgrimman kommer fram! Vi har kommit till den punkten då mina kunskaper inte räcker längre, så för att gå vidare måste vi åka iväg på fler kurser.
Jag kan inte påstå att vi bara har nh-tänk i våran hästhantering, men jag tycker att det är en väldigt rolig grej att syssla med vid sidan om (så att säga). Själva hanteringen från marken är rätt genomsyrad av det, alla hästarna ska gå lugnt och inte jaga på framåt och förbi. Dom ska stanna direkt, backa undan och inte tränga sej på i mitt personliga revir. Vett och etikett helt enkelt! Jag tycker att den formen av hästhantering är sund och den bygger på respekt, både för hästen och för människan.

För ett par år sen va vi på en clinic för John Moore i Lycksele. Där sa han nåt som verkligen fastnade i mej, att nh:n i Sverige har blivit nåt konstigt, nån slags egen religion som skapar klyftor mellan det och "det normala". Det är så sant! Det finns ett starkt "vi och dom"-tänk.
För mej är nh ett sätt att hantera hästar på, varken mer eller mindre. Det är ingen "religion" jag följer slaviskt och jag är ingen expert på området. Men som sagt gillar både jag och mamma grundtanken i det hela, så vi tar det bästa från båda världarna!

Talle på Sörgården -10

Oj vad jag flummade ut i funderingar, det blir väl lätt så den här tiden på dygnet :P

Natti!

1 kommentar:

  1. Förstår precis vad du menar, jag tänker på precis samma vis. Jag fattar inte hur folk kan tycka att det är okej att hästarna går förbi en, kastar sig över en när man kommer med mat eller krängs och kliver på. Att man inte tar tag i det när det är så lite som faktiskt krävs för att bli kvitt sådär. Det ju ganska najs när man ser att hästen vill vara med och vara tilags, istället för att agera på eget initiativ på annat håll.

    SvaraRadera